Ett tyst farväl.

Som säkert en del redan noterat har denhär bloggen varit mer inaktiv än vanligt den senaste tiden. Och jag kan gladeligen meddela att jag inte helt slopat bloggvärlden, utan i och med att jag blev gravid tyckte jag att det passade bättre att starta upp en blogg på vimedbarn.se och blogga om lite aktuellare saker.

Så i framtiden kan ni snoka i vårt liv genom nartvablirtre.vimedbarn.se. :)

Dehä jumppasi.

Nåjaa, en månad utan styrketräning har passerat och jag känner mig svag, trött, hållningen säckar ihop och sist men inte minst börjar det gamla dallret sätta sig på gamla ställen. Det som jag kämpat så tusans med att minska på börjar återvända, och det tillåter jag inte!

Så vi var till Norvalla och bekanta oss med träningsmöjligheterna där, men 60€ för 10 gångers gymbesök känns lite väl mycket om man tänker att man använder upp de 10 gångerna på 3 veckor. Och så skulle vi ju båda behöva varsitt kort. Så efter att jag drömt om lite egna vikter här hemma slog vi på stort och beställde hem ett set från NetAnttila. Det betalar in sig i längden, vikterna var tillräckliga för att kunna träna hela kroppen samt att de har "handtagshål" så man kan använda dom på många olika sätt, och inte bara på skivstången.
Bara jag ännu så få en egen crosstrainer sku de va prima, synd bara att en sån inte ryms hit nånstans. Lika bra så kanske så kommer man sig ut ;)

 
Ett sånt 45kg set borde anlända inom några dagar raka vägen hem till vårt.

Den dammiga hyllan.

Som det ser ut nu ligger denhär bloggen lite på hyllan, men det är väl egentligen inget nytt eftersom jag inte tidigare heller varit så aktiv.
Det känns bara som att tiden inte räcker till till bloggen, i vissa livsskeden blir man ju tvungen att prioritera. Och nu låter det som att jag är väldigt vuxen och pratar vettigt, men sanningen är en helt annan. Mina prioriteringar är nog inte av de bästa alla gånger ;) Som t.ex idag när jag fick sluta redan vid 11 på praktiken. Jag skulle ju hem och skriva klart alla praktikuppgifter.Det har tagit mig 3 timmar att äta, starta datorn, uppdatera mig om dagens alla oviktiga händelser runtom världen och samla krafter. Som ni ser är jag på den fronten rätt så omogen, eller kanske mera omotiverad.

Hur som haver, trots att vi nu har landat i Vörå och börjar ha det mesta på sin plats finns det inte mycket fritid känns det som. När man kommer hem vid 4- halv 5 är det dags att fundera på mat, sen äter man och kanske tvättar en maskin med kläder och varvar ner lite. Plötsligt är klockan 7 och man kommer på att det säkert kommer några skojiga program på tv. Samtidigt slår man nog på datorn, men sen stannar man i konsten. Man har i det skedet nappat tag i sticksömen och sjunkit ganska skönt djupt i soffan och stängt av hjärnan.

Här skulle jag ju också ta tag i träningen men inte ens det har jag hunnit med. Vi har varit på ett par promenader, men inge längre än så. Sen under helgerna har vi alltid haft något att göra eller smitit iväg någonstans.

Sen har jag också varit jättetrött och haft huvudvärk från och till, borde på allvar boka tid till massören men då igen vet jag att jag kan sätta dom pengarna på något annat.

Småningom ska det väl nog dyka upp några ämnen att skriva om, om inte ni ger mig några idéer. Tills vidare ska jag nu faktiskt, riktigt på riktigt, skriva på praktikuppgifterna tills Johan kommer hem från Vanda. För sen är det kört igen, med lugnet och motivationen. Tack för denhär gången. :)

Höstens väntan.

När en väntan nästan är över kommer andra på.
I lördags steg vi upp med tuppen och tog tag i flytten. Johan fräste iväg till Vörå på auktion och jag stannade i Vasa och fortsatte packa tills föräldrarna anlände med Johan. Från klockan 10 till 19 flyttade vi en lastbil full med stuff från Vasa till Vörå. Lastbilen var nog ett bra val, för då fick vi allt på en gång. Väl i Vörå kunde vi bara lasta in grejerna där dom rymdes eftersom köket och wc var halvfärdiga.
Idag skulle väl vattnet bli påkopplat till lägenheten igen, och imorgon skulle nya tapeterna sättas upp i wc. Sen borde det väl inte ta länge till. Även den fuktskadade väggen i vardagsrummet hade blivit spacklad så den får vi nu måla klart, så vi sen i helg kan tapetsera fondväggen i vardagsrummet samt sätta fast sista listerna. Ja vill gärna hoppas på att vi får sova första natten där i helg, och då också få reda ut alla påsar och lådor.

För tillfället sover vi i Oravais hos Johans föräldrar. Tidigare hade jag nog rivit huvudet av mig av blotta tanken, men när vi egentligen inte hade något annat val, och nu när vi väl är här är det inte så farligt. Det är ju inte många timmar om kvällarna som man hinner se alla andra i hushållet, så det ska nog gå bra dehär några dagarna.

Som bäst försöker jag med hjälp av tankekraften få skrivet något på slutarbetet, men det går nog så fruktansvärt segt. För tillfället känns nog allt lite segt, till och med praktiken. Man är nog allt lite off, lost, omotiverad och slö när man inte bor i eget hem.

Jag hoppas jag orkar med bättre uppdatering när vi faktiskt flyttat in och får sätta upp lite bilder. Allt smakar nog bättre när vardagen flyter på som den ska. :)

Mitt i kalabaliken.

Håller på och rensar alla skåp, inklusive matförråd. Så slog det mig att matsedeln som jag prarat om tidigare, inte riktigt kommit igång. Jag har helt enkelt inte haft tid, och ibland har jag kommit ihåg det efter att jag ätit och konstaterat att maten var god.
Idag är detta min lunch, rester från igår. Tonfisk-fetaplättar med bönor, svampar och potatissallad. Det var något jag kom för mig att testa igår, och det blev tusans gott!
Plättarna är gjorda av en burk tonfisk i vatten, 1/2 burk apetinas fetaosttärningar i vatten smaksatt med vitlök och örter, samt 3 ägg. Häll bort vätskan ur tonfisken och fetaosten, sätt fetaosten i en bunk och mosa det med gaffel. Blanda i tobfisken och äggen och rör ihop allt. I och med att fetaosten är smaksatt behövs enligt mig inga extra kryddor, eventuellt en halv hackad lök om man vill. Klicka ut smeten i stekpanna och stek ett par minuter på båda sidorna. Maten är billig, mättande och lättlagad.