Hej på er! Senaste tiden har jag haft mycket på hjärtat, men allt för många måsten och ingen tid till att blogga. Dendär obalanserade blandningen resulterar då i dagens känslor: trötthet, degig, ångest, bitterfitta och vad andra känslor man kan tänka sig att ha en söndag då allt känns fel och dåligt.
Igår hade vi tjejkväll i krombi/ kokkola med P och V och den var en succé! Så roligt det var, och som tur förstod man att avsluta kvällen i tid så man inte har varit så död idag. Tack för den kvällen tjejer! :)
Däremot känns det inte som att vardagslivet mår lika bra, både jag och fästmannen har allt för många järn i elden, som då resulterar i att man mer eller mindre stundvis är otrevligt sällskap, både mot sig själv och mot den andra halvan. Just nu har jag allt för mycket på gång med skolan, jag har ingen motivation till att göra några uppgiften eftersom ämnet tycks vara oförståerligt svårt för mig. Den kurs jag har underkänd från i fjol visar inget ljus som helst, så jag borde väl ta ett snack med kursansvarige eller studiehandleraden för att kunna reda upp allt med studierna. Det som gör saken värre är när man inte har någon i samma sitz så man eventuellt kunde hjälpa varandra. Vid sidan om studieångest har jag otrolig ångest över min dåliga ekonomi som jag för tillfället har. Nu, tyvärr i efterhand, har jag insett att jag har levt lite för mycket loppan och nu hamnar jag att lida en stund av det. Eftersom det är själv orsakat borde jag inte gråta över saken, men ni som också varit i knipa nån gång för första gången vet antagligen också hur dåligt det känns. Och till råga på allt har jag nu suttit här 7 veckor i min ensamhet när sambon har slitit med både skola och jobb samtidigt 12 timmar om dagen, så man har inte fått mycket hjälp eller kärlek av honom när han kommit hem kl 8 på kvällen. Det är i sånahär situationer man känner sig ensam, när man måste tar hand om det mesta i hushållet på egen hand och för att inte glömma att det känns som att man inte har någon riktig vän man kunde vända sig till när det kniper som värst.
Hoppas jag inte skrämmer iväg er läsare nu med detta depp- inlägg men dethär känns som enda sättet att kunna reflektera sig på just nu. Jag vet att inte livet alla gånger är en dans på rosor, men ibland blir det bara för mycket.
Sådär i övrigt har min vecka inte varit så spännande. På alla hjärtans dag fick jag fina rosor och ett ljuvligt doftljus av J, jag gjorde en lite godare middag och som efterrätt bjöd jag på hallon vaniljpannacotta. Efterrätten var så god så jag nästan kunde tänka mig att bjuda på något i samma stil som efterrätt på framtida bröllopet. Reseptet hittar ni
här om ni någon gång känner att ni vill bjuda på det lilla extra till er käraste. Mitt exemplar blev utseendemässigt inte perfekt men andra halvan blev nog lite förtjust ;)
 |
Mitt exemplar av pannacottan.
|
Jag bjuder även på ett test på handkrämer som Smartson gjort, de flesta handkrämerna finns att köpas här i vanliga affärer och kosmetikaffärer. Läs gärna
här om du känner att du villa pröva på något nytt :)
Nu har vi äntligen fått rensat genom hela avlopssystemet här i lägenheten tack vare pappas patenta vattenstråle grejsimåjsen så nu skall jag gå via duschen till sängs, och förhoppningsvis behöver jag inte stå i en simbassäng nu. Godnatt på er alla, hoppas ni får en trevlig vecka! :)