15 september 2013

I höstens motvind.

Nu under en tid har jag försökt sätta finger på, och känna efter hur jag mår. Och varför jag känner mig så konstig. Ända sen jag kom hem från Åland har allt varit lite konstigt, det har tagit sin tid att landa och genast efter att man landar ska man flytta och landa i Vörå.
Flera dagar har jag känt ett konstigt illamående, en sårts oro. Huvudet känns lite tungt ibland och ärligt sagt är vardagen stundvis lite dimmig. Jag orkar inte tänka på mycket annat än mig själv. Jag har femtielva saker som jag borde ta tag i, många saker som borde redas upp förrän vi flyttar, ett lärdomsprov som borde vara klart om ca 6 veckor... Och en lindrig abstinens över att träningen planat lite sen jag stack från Åland, och nu i början känns det lite rostigt att ta tag i det här hemma.

Jag har aldrig riktigt känt mig deprimerad, förutom såndär tonårsångest som alla mer eller mindre känt av under puberteten. Stressad kan jag bli för stunden när jag känner att jag inte har kontroll över situationen, men aldrig har jag riktigt känt att stressmomentet skulle ha hållit i en längre tid.
Som vanlig människa med finskt blod sopar jag känslorna lite under mattan och tänker det beror på vitaminbrist osv. Mitt blodtryck ligger kring 95/55-65 så det skulle ju förklara ganska bra varför jag känner mig lite konstig i bollen. Vitaminlagret har jag nyss förnyat, såsom jag gör varje höst. Äter bra gör jag och sover ostört ca 8h varje natt. I don't get it!

Finns det nån bland mina få läsare som vet vad jag pratar om? Några tips till vad det kan vara, vad jag borde göra? Man blir ju lite förvirrad när kroppen beter sig på ett nytt sätt.

2 kommentarer:

  1. Jag kände lite likadant en tid efter att jag flyttat till Sverige. Allt kändes bara så övermäktigt och jag orkade verkligen inte ta tag i någonting. Var sjukt trött konstant, trots att jag sov hur mycket som helst. Kändes som jag skulle kunnat sova dygnet runt. Kände mig tom och rastlös inombords och visste inte vart fan jag skulle ta vägen vissa dagar. Det som hjälpte för mig var att göra upp en plan. Vad vill jag göra? Vad MÅSTE jag göra? HUR ska jag göra? Sedan började jag bocka av allting i sakta mak, och i takt med att listan blev kortare började jag också må bättre. Vet inte om du funkar likadant, men för mig är det så, att har jag inte till viss del koll på tillvaron så mår jag dåligt. Och efter en stor omställning i livet är det inte så konstigt att ens struktur rubbas en aning. Det blir bättre, bara man har viljan och styrkan att se till att det blir som man vill ha det. Styrkekramar! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sambon prata i samma stil som du, att lista upp saker i viss ordning å sen ta tag i di en efter en. Eller att del upp sysslorna en för varje dag. He jobbiga me sysslorna e att di flesta av di e såna som kräver mera tid, å ja sku ju vila ha di undan NU! :p Men va ska int e red upp sig småningom, bara man sku våg skit i envisheten å lyssna mera på sitt inre. Tack för dina kloka ord! :)

      Radera